Hur påverkas du av olika bias?

känslor May 23, 2020

Vi har alla tankemönster som är invanda och som sker helt automatiskt, lika naturligt som många andra rutiner i vardagen. En stor del av alla våra tankar tänker vi utan att ens vara medvetna om dem. Men det är just genom att uppmärksamma tankarna och bli medveten om dem som vi kan förstå hur de påverkar oss. Stanna upp och lyssna. Vad är det för tankar som dyker upp i ditt huvud? Försök att gå utanför dig själv och observera dina tankar. Vad är det du berättar för dig själv där inuti huvudet?

Tankarna har en oerhört stor effekt på vårt välmående. Genom våra tankar skapar vi en subjektiv bild av verkligheten, om oss själva och våra medmänniskor. Dina tankar är egentligen inte mer än just tankar. De är inte du. De är inte ens en del av dig. Genom att observera och lyssna på dina tankar kan du även bli uppmärksam på hur tankarna påverkar dig och ditt välmående.


Vad styr våra tankar och beteende?

Ett sätt att förstå varför vi tänker och reagerar som vi gör i olika situationer, som t.ex. coronakrisen är att lära oss mer om våra kognitiva bias, de genvägar vi tar för att snabbt och enkelt kunna fatta olika beslut. Våra bias är så djupt rotade och inlärda att de sker helt automatiskt och omedvetet, vilket spara tid och mental kraft, men det gör också att alla våra beslut baseras endast på våra tidigare erfarenheter och upplevelser. Det gör att många beslut både blir irrationella och ineffektiva och sällan leder till någon utveckling. Våra bias gör att vi hör det vi vill höra, ser det vi vill se, och vi söker omedvetet efter den information som passar in i vår egen uppfattning, vår egen sanning.

En pandemi är på många sätt ett psykologiska fenomen. Det handlar inte bara om att ett virus, det handlar till stor del om människors beteende. En pandemi kan endast kontrolleras när människor accepterar att göra vissa saker, som att hosta i armvecket, tvätta händerna ofta och respektera social distansering. Så länge människor vägrar att göra dessa saker (en eller flera) kommer pandemin att fortsätta spridas.


Olika sorters bias

Det känns rätt (Belif bias)

Vi människor har en tendens att dra slutsatser baserat på hur trovärdigt och rimligt vi tycker att det är, snarare än att utgå från logik och fakta eller det resultat vi vill uppnå. Vi agerar på ett sätt som “känns rätt” oavsett om det är förnuftigt eller inte. I en kris som den vi är i just nu tror vi att det krävs lösningar som står i proportion till krisens omfattning. Att tvätta händerna och nysa i armvecket, räcker det verkligen? Folk dör ju i denna pandemi. Det uppstår en konflikt mellan det som känns rätt och det som experter och logik säger är det rätta.


Följer strömmen (Bandwagon effect)

Vi människor är i grunden flockdjur. Under en lång tid i vår evolution var det viktigt att vara lojal med gruppen. Det var en överlevnadsfråga, både för den enskilda människan och för gruppen. Vi har därför en tendens att anpassa oss till majoriteten och tror och gör det som andra människor tror och gör. Det kan leda till att enkelhet vinner över effekt. De beteende som är lätta att ta till sig och applicera i sin vardag sprids snabbt i samhället trots att det kanske finns mer effektiva sätt att hantera situationen på. Vi köper toalettpapper eftersom “alla andra” gör det även om vi egentligen inte vet varför. Här har också media och sociala medier stort inflytande eftersom vi kan visa upp att vi är en del av flocken och på så sätt sprida effekten vidare.


Första intrycket (Anchoring Bias)

Vi människor färgas till stor del av det första intrycket och den första informationen vi tar del av om en t.ex. en händelse eller en person. Allt som händer därefter är sekundärt och möjligtvis kan vi justera intrycket, men vi gör sällan en helt ny bedömning. Vi har därför ha svårt att ta ny information för vad den är och förhålla oss till den. Istället lever vi kvar i det första intrycket och utgår från det i både våra handlingar och beteenden.


Kritik vs beröm (Negativty bias)

Vi människor lägger större fokus och vikt vid det som uppfattas negativt än det som är positivt. En negativ kommentar gör alla positiva kommentarer helt betydelselösa. Vi hänger upp oss på småsaker istället för att se på helheten och agerar baserat på en kritisk bild av oss själva och verkligheten. Även detta bettende härstammar från evolutionen där negativa nyheter kunde innebära fara för livet och därför behövde tas på allra största allvar. Tyvärr ägnar vi fortfarande oproportionerligt stor uppmärksamhet på det som är negativt och dåligt för oss, vilket resulterar i att negativa nyheter och information får mycket större utrymme än det som är positivt.


Förutfattade meningar (Confirmation bias)

Vi människor bär alla på en subjektiv sanning och tenderar att leta efter information som bekräftar våra egen sanning, våra föreställningar och fördomar. Det ger oss en känsla av kontroll och bekräftar vårt ego. Vi söker, tolkar och minns alltså endast information som passar in i vår egen världsbild eller bekräftar vår befintliga åsikt. Allt annat sorteras bort som felaktigt eller ointressant. Detta är troligtvis ett av de vanligaste tankefelen vi människor gör och även en person med “öppet sinne” har förutfattade meningar och fördomar även om de själva ofta tror att de tänker och agerar faktabaserat.

Är du en person som har uppfattningen att Corona “bara är en vanlig influensa” är det sannolikt att du kommer agera mindre försiktig och fortsätta livet som vanligt.

Är du en person som har uppfattningen att Corona “är en internationell pandemi med dödlig utgång” kommer du förmodligen sätta dig själv i karantän oavsett om du behöver det eller ej. 


Förstå dina bias

Oavsett vem du är så blir du påverkad av dina bias. Det blir alla människor. För att bli mer uppmärksam på hur du låter dina bias ta kontroll över dina beslut så måste du först bli mer medveten om vilka de är och hur de påverkar dig och ditt undermedvetna, och under vilka omständigheter det sker. När du förstår vilken inverkan dina bias har på dig kan du börja utvärdera ditt tänkande och dina beslut samt hur du analyserar, värderar och resonerar kring olika saker.

1. Fundera på hur och varför du fattar olika beslut och ifrågasätta dig själv och dina slutsatser. På vilka andra sätt det går att tänka?

2. Utforska och överväg andra möjligheter och lösningar än de du spontant tror är de bästa. Vad säger opinionen? (de med motsatt åsikt)

3. Omfamna osäkerheten som en möjlighet att lära av dina handlingar och prova dig fram till välgrundade och rationella lösningar och beslut. ”Jag vet inte”

4. Reflektera över din självbild. Hur säker är du egentligen på din sak? Vad kan du ha missat? Försök fokusera mer på att utforska andra möjligheter än att bevisa din kompetens eller status. Hur viktigt är det för dig att “ha rätt”?

Vi önskar dig god insikt  / Nellie & Thale

Close

50% Complete

Two Step

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.